Grundgjutning är husets viktigaste konstruktion som ska bära hela byggnaden och stå emot markfukt, tjäle och sättningar. Med rätt utförd grund får ditt bygge en stabil bas som håller i generationer utan sprickor eller fuktproblem.

När behöver du grundgjutning?

Grundgjutning behövs vid all nybyggnation av hus, garage, uterum eller större tillbyggnader. Även altaner, pooler och förråd kräver ordentlig grund. Renovering av befintlig grund kan behövas vid sättningsskador, sprickor eller när källare ska grävas under befintligt hus.

Platta på mark - vanligaste grunden

Platta på mark är standard för moderna villor utan källare. Grunden består av packad fyllning, isolering, armerad betongplatta och ofta golvvärme ingjuten direkt i betongen. Tjockleken är normalt 100-150 mm för bostadsdelen och förstärkt kantbalk runt om.

Isolerad grundplatta med 300-400 mm cellplast under och runt plattan ger energieffektivt hus. Radonslang läggs under plattan för säker ventilation av markgaser. Fuktspärr av plastfolie hindrar markfukt från att tränga upp.

Kostnad för grundgjutning

Priserna inkluderar schakt, fyllning, isolering, armering och betong. Stora variationer beroende på markförhållanden.

Krypgrund eller källare

Krypgrund ger tillgång under huset för installationer och reparationer. Grundmur gjuts eller muras upp minst 40 cm över mark. Ventilation är kritisk för att undvika fuktproblem. Moderna krypgrunder är ofta uppvärmda för bättre fuktskydd.

Källargrund ger extra bostadsyta men kostar betydligt mer. Vattentät betong eller dubbla väggar med dränering krävs. Källarväggar gjuts ofta 200-250 mm tjocka med kraftig armering. Utvändig isolering och fuktisolering är standard.

Grundläggning steg för steg

Arbetet börjar med schaktning ner till tjälfritt djup, normalt 1,5-2 meter i mellansverige. Packad fyllning av bergkross läggs i lager om 20 cm. Dränering installeras runt grunden med fall mot dagvatten.

Isolering läggs ut, ofta 300-400 mm cellplast för platta på mark. Armering binds enligt konstruktionsritning med extra förstärkning i kantbalkar. Betong med rätt hållfasthetsklass pumpas ut och vibreras för att undvika luftfickor. Efterbehandling genom vattning eller täckning säkerställer härdningen.

Betongkvalitet och armering

För grundplattor används normalt betong C25/30 vilket innebär tryckhållfasthet 25 MPa. Vattentät betong väljs för källarväggar. Frostbeständig betong krävs för konstruktioner ovan mark. Självkompakterande betong underlättar gjutning av komplicerade former.

Armering med kamstål K500 läggs enligt beräkning, ofta dubbla armeringsnät i plattor. Kantbalkar och punktlaster kräver extra armering. Täckskikt på minst 35 mm skyddar armeringen mot korrosion. Distanser säkerställer rätt placering.

Gjutning och väderförhållanden

Betonggjutning bör ske vid plusgrader, helst 5-25 grader. Vintergjutning kräver vinterbetong med tillsatser och skydd mot kyla under härdningen. Täckning och eventuell värmning behövs första dygnen. Sommargjutning kräver skydd mot uttorkning.

Regn under gjutning kan förstöra ytan och späda betongen. Vindskydd kan behövas vid blåsigt väder. Betongleveransen måste tidplaneras noga - betongen måste gjutas inom 90 minuter från blandning.

Torktider och byggfukt

Betong når 70% hållfasthet efter 7 dagar och full hållfasthet efter 28 dagar. Uttorkning för golvläggning tar betydligt längre - ofta 2-3 månader för en 100 mm platta. Fuktmätning enligt RBK-standard krävs innan golvbeläggning.

Byggfukt är vatten som finns i betongen från gjutningen. För mycket kvarvarande fukt kan orsaka emissioner, mögel och golvskador. Avfuktning och ventilation påskyndar uttorkningen. Moderna snabbtorkande betonger finns för tajta tidplaner.

Isolering under och runt plattan

Värmeisolering under plattan minskar värmeförlusterna drastiskt. Cellplast (EPS/XPS) i 300-400 mm är standard för nollenergigrund. Kantbalken isoleras extra noga då köldbryggor här ger stora värmeförluster.

Markisolering utanför grunden minskar tjälrisken. Dränerande isolering som skumglas används där både isolering och dränering behövs. Radonsäker grund kräver tät konstruktion eller ventilation under plattan.

Installationer i grunden

Avlopp och vatten gjuts in redan vid grundläggningen. Noggrann utsättning krävs så rör hamnar rätt. Golvvärme läggs ofta direkt i plattan vilket ger jämn värme och sparar installationskostnad senare.

Elrör och tomrör för fiber dras innan gjutning. Genomföringar tätas noga för att behålla radon- och fuktsäkerheten. Möjlighet till framtida installationer planeras med extra tomrör.

Kontroll och besiktning

Grundbesiktning görs innan gjutning för att kontrollera schakt, dränering och isolering. Armeringskontroll säkerställer rätt dimension och placering. Betongprovning tas för att verifiera hållfastheten.

Färdig grund kontrollmätas för att säkerställa rätt höjder och mått. Avvikelser dokumenteras och åtgärdas innan bygget fortsätter. Fukthalt mäts och protokollförs innan golvläggning påbörjas.

Vanliga problem vid grundgjutning

Sättningar uppstår vid dålig packad fyllning eller om grundläggning sker på lera. Tjällyftning drabbar grunder som inte går ner till tjälfritt djup. Sprickor kan uppstå av felaktig armering eller för snabb uttorkning.

Radonläckage genom sprickor eller otäta genomföringar är hälsofarligt. Köldbryggor vid dåligt isolerade punkter ger kondens och energiförluster. Fuktproblem uppstår om dränering saknas eller fuktspärr är felaktigt utförd.